Beställargruppen lokaler - Belok

Start PM – Belysning

Omfattning

Detta PM skall redovisa förslag till olika utvecklingslinjer för belysning inom lokaler, i första hand kontor och tillhörande lokaltyper.

Följande linjer har identifierats som intressanta:

-         belysningens flexibilitet i förhållande till lokalens och möbleringens flexibilitet

-         märkningssystem för belysningsanläggningar

-         redovisning av goda exempel, som klarar synergonomiska krav

-         utbildning och informationsspridning om hur man utformar en belysningsanläggning samt inverkan av/på andra anläggningar i byggnaden

-         belysa ansvarsfrågan om belysningsanläggningens funktion/synergonomi i förhållande till AFS och bygglagstiftningen.

-         nya avtalsformer som klarare definierar effektiva lokaler.

Probleminventering

Inom området belysning finns en lagstiftning som reglerar belysningsanläggningars funktion för seendet och det är Arbetsmiljöverkets AFS-serie. I bygglagstiftningen finns regler för dagsljus men inget om belysning. Ingen av dessa lagar ger värden/nivåer på vad som skall åstadkommas.

Dessutom är det så att AFS inte direkt påverkar byggherren utan arbetsgivaren/hyresgästen.

Branschorganisationen (Ljuskultur) har givit ut en handledning som är baserad på äldre internationella rekommendationer. Handledningen kan komma att revideras.

Energimyndigheten (tidigare NUTEK) har tidigare givit ut ”Programkrav för belysning” för olika lokaltyper. Dessa programkrav innehåller rekommenderade värden som skall uppnås. Dessa har skapat en debatt och för vissa frågor framåt.

Vad gäller kontorslokaler så har programkraven framförallt gällt cellkontor och korridorer. Det är utrymmen som har entydig möbleringslösning som sällan ändras. Därav följde den typ av belysningslösning som blev vanlig på marknaden. Men den passar inte alltid så bra i storrum eller skolsalar där möbleringen kan variera.

Idag har vi en tendens att vilja forma organisationer som kräver mer storrum. I dessa rum behöver möbleringen flyttas oftare och helst då utan att större delen av belysningsanläggningen behöver flyttas med hjälp av elektriker eller annan specialist.

Vad gäller utbildning inom belysningsområdet har den varit dålig i Sverige. Kanske mycket beroende på att det inte har funnits krav eller efterfrågan på utbildat folk inom området. Här behövs en insats. Kanske måste man kräva en visst mått av dokumenterad kunskap för att få arbeta med belysning både som konsult och entreprenör.

Det är ofta entreprenörer som i totalentreprenadform utför belysningsanläggningar, här behövs största informationsinsatsen. Det är många anläggningar som finns idag som inte uppfyller våra lagar. Det är inte fastighetsägaren som får ta ansvaret för eventuella omändringar, det är hyresgästen/arbetsgivaren via AFS-föreskrifterna.

Hur skall ansvaret för belysningsanläggningar hanteras av byggherren/fastighetsägaren?

Kanske en dialog med lokalhyresgäster eller Arbetsmiljöverket? Kanske överlåta design och drift av belysningsanläggningar till en tredje part?

Finna metoder för bättre belysningsstyrning, tex närvarogivare, dagsljusstyrning. Här är frågan igen vem investerar och vem betalar elnotan? Detta är ett av problemen som måste diskuteras innan området tar ett steg framåt.

Möjliga utvecklingslinjer

Vad gäller förändrad struktur på användning av kontorslokaler och för att på ett säkrare sätt säkerställa god belysning behövs en ny typ av belysningsanläggningar som klarar ändrad möblering utan större förändringar av belysningsanläggningen. Vad avser flexibilitet bör detta knytas till enkelheten att flytta belysningen/armaturerna efter inredningen, utan att elektriker skall behövas. Dessutom bör belysningen vara så robust att det är svårt att placera belysningen fel. Kanske behövs kunskap för att ställa in alla komponenter kring arbetsplatsen som stol, bord, dator, belysning, dagsljus etc.

Möjligt är ett system bestående av komponenter en indirekt komponent och en mer platsknuten direktverkande. Den första komponenten kan med fördel vara anpassad till byggnadens elementa och därmed ej behöva flyttas annat än i undantagsfall.

Den platsknutna komponenten kan vara en platsarmatur eller en ny enhet. Det går att lösa de två komponenterna i en enhet också och då möjligen golv eller bordsbaserad. Två komponenter innebär att både indirekt och direkt ljus kommer från samma armatur. Det direkta ljuset skall vara väl avskärmat så det inte bländar eller ger reflexer. En lösning är att använda en liten ljuskälla och spegelfunktion. ( Ett exempel är S-light från Ateljé Lyktan).

En annan möjlighet är att utforma armaturer som har omställbar ljusfördelning. Men detta kommer att kräva goda kunskaper vid varje omställning. Det blir ett känsligt system. Rekommenderas ej.

Märkningssystem för belysningsanläggningar kan vara ett sätt att uppfylla önskemål från hyresgästen och lagkrav. Starta en diskussion med Arbetsmiljöverket och branschen.

Kanske kan det inlemmas i det pågående EU-projektet ”Green Light” som ett verktyg och därmed komma en bit på vägen. I detta projekt ingår belysningsstyrning som en faktor att ta hänsyn till. Inom detta projekt kan det finnas möjligheter att sålla ut goda exempel på belysningslösningar. Green Light baserar sina lösningar på STEMs programkrav på belysning som är en form av funktionskrav och är mätbara.

Utbildningspaket för fastighetsägare, entreprenörer är ett område som bör prioriteras. I detta paket kan goda exempel redovisas och förklaras.

Förslag till avtalsformer som ger hyresgästen och/eller fastighetsägaren ett tydligt incitament att effektivisera elanvändningen avseende belysning och kontorsmaskiner i byggnader bör diskuteras och tas fram.

Förslag till fortsatt arbete

1.      Nya belysningssystem för storrum och även enskilda rum bör tas fram. Beskrivning se ovan.  Skissa på en kravspecifikation där flexibilitet och robusthet är viktiga faktorer.

2.      En grupp startar utarbetande av märkningssystem för belysningsanläggningar. Kan detta göras inom ”Green Light”? Märkningssystemet bör baseras på de programkrav som redan finns. Energimyndigheten, Arbetsmiljöverket och belysningsbranschen har precis startat ett projekt för revidering av de befintliga programkraven för belysning.

3.      En grupp utarbetar riktlinjerna för ett informationspaket om belysning baserat på de krav och behov hyresgästen har. Inkl. goda exempel.

4.      Vidareutvecklade system för reglering av belysningen , bättre funktioner för närvarogivare, zonindelning , dimning , platsbelysningen eventuellt kopplat till datorns skärmsläckare eller till egen rörelsedeckare.

5.      Ta fram och prova nya avtalsformer mellan hyresvärd och hyresgäst som stimulerar energieffektivitet både i utförandet och i användningen av belysningsanläggningar. Förslag till koncept kan provas och utvärderas inom beställargruppen